Josab Water Solutions publicerade den 28 februari 2020 sin delårsrapport för fjärde kvartalet 2019, i samband med den intervjuade vi bolagets VD Johan Gillgren.
Under fjärde kvartalet uppgick nettoomsättningen till nära 0,5 MSEK, och i rapporten skriver ni att ni är positiva till att kunna öka omsättningen kraftigt under kommande år. Kan du utveckla mer hur strategin kring den tillväxtresa ser ut och vad man som investerare kan förvänta sig?
Vi ser en förväntad ökning av omsättningen på flera marknader.
I Kina kommer det indirekt genom ägande i JV-bolaget, och direkt via försäljning av AqualiteTM till JV-bolaget, samt eventuell annan försäljning som genereras via JV-bolaget, som har en exklusiv rätt till hela Kina marknaden.
I Indien är vi optimistiska om att det tidigare nedlagda arbetet, tillsammans med nya regler för vattenmarknaden, inte minst ett förbud av membrantekniker som slukar väldigt mycket rent vatten i reningsprocessen, samt har andra påvisade problem, ex RO, Reversis Osmosis förbjuds vid produktion av dricksvatten. Detta kommer med all sannolikhet att öppna möjligheter för Josabs AqualiteTM teknik, som är beprövad och inte har motsvarande problem. Detta arbete pågår och vi ser mycket positivt på detta.
I Ungern har vi inte bara vår materialförsörjning och R&D utan även en marknad för både material och maskinförsäljning, vilket inkluderar flera grannländer. Vi ser en stor potential baserat på de utförda tester och utveckling som skett under senare år, och kommer att intensifiera arbetet med försäljning på denna marknad.
Vi arbetar även med andra marknader och trots långa ledtider har vi förhoppning om något projekt redan under 2020 genom detta arbete.
Vilken eller vilka faktorer är viktigast för att ni ska nå positivt kassaflöde?
Förutom från finansiella transaktioner, är det genom en ökad försäljning inom de områden som beskrivits ovan. Målet är givetvis att nå positivt kassaflöde för den operativa verksamheten så snart som möjligt.
Ni visar på ett sämre resultat än jämförbar period förra året, vad för kostnader har ni tagit och förväntas dessa att vara av återkommande karaktär?
Det försämrade resultatet i koncernen avser en nedskrivning av projekt om 6,2 Msek, vilket är av engångskaraktär och kassaflödesneutralt. Utan denna post var resultatet för 2019 ca 0,6 Msek bättre i koncernen jämfört med 2018.
För moderbolaget är det en nedskrivning av aktier i dotterbolag om 12,2 Msek som belastar resultatet Q4, vilket skett av försiktighetsskäl och efter diskussion med bolagets revisorer, också av engångskaraktär och kassaflödesneutralt. Resultatet utan denna post för 2019 var i princip samma som för 2018.
Ni skriver i rapporten att ni kontinuerligt ser över ert likviditetsbehov, ”beroende på projektens utveckling samt utfallen av befintliga finansieringsförslag, kan det inte uteslutas att bolaget, för att fortsätta verksamheten, kan behöva ta in extern finansiering för att säkerställa bolagets fortsatta drift”. Hur ser ni på ert finansieringsbehov under 2020 och fram till positivt kassaflöde?
Denna skrivning är regulatorisk då alla bolag skall kunna redogöra för sin likviditetsprognos för 12 månader framåt. Från dagens situation med avdrag för budgeterad burn-rate, intäkter, finansieringar som förfaller inom perioden med tillägg för eventuella klara nya finansieringar. Detta är således någonting som sker regelbundet och ingen speciell dramatik just för denna rapport.